Vackra badorten Binz alldeles runt hörnet

Seebrücke BinzBara fyra timmars resa med färja från Trelleborg ligger den tyska badorten Binz på ön Rügen. Upp till fem gånger om dagen trafikerar Stena Line denna kortaste färjförbindelse mellan Sverige och Tyskland. Sträckan går från Trelleborg till Sassnitz, därifrån är det endast 10-15 minuters bilväg till Binz.

Binz är ett omtyckt semestermål bland tyskarna, särskilt när somrarna i Tysklands inland tenderar att bli allt varmare. Bland svenskar är Binz än så länge mindre känt. Intressant är inte bara själva orten med sina fina promenadstråk, sitt pittoreska centrum och sin vackra strand, utan hela ön Rügen erbjuder några intressanta utflyktsmål. Värt att besöka är t.ex. Jagdschloss Granitz, Königsstuhl (kritklippor), orten Putbus och lite längre bort redan på fastlandet den gamla hansastaden Stralsund.

Även för barnfamiljer finns ställen att besöka, förslagsvis ”Experimenta” i Binz; på Experimenta, som namnet antyder, kan såväl barn som vuxna genomföra olika slags experiment och intill byggnaden kan man vaska Östersjöguld. Det var förvånansvärt många vuxna som vaskade ivrigt när jag var där.

Badorten Binz har funnits ända sedan tyska kejsarriket. Redan på 1870-talet kom de Binzer Bäderarchitekturförsta badgästerna när badsemester vid havet började bli modernt. Antalet badgäster växte stadigt. Arkitekturen i Binz, på tyska kallat ”Bäderarchitektur”, påminner om denna epok.

En region med en lång svensk historia

Svenska Pommern

Svenska Pommern i orange

Ur svenskt perspektiv är Rügen intressant, då Rügen och det angränsande fastlandet länge tillhört Sverige. Ända från Trettioåriga krigets slut år 1648 till 1815 (Wienkongressen) var Rügen del av det området som kallades för Svenska Pommern. När du alltså besöker den vackra hansastaden Stralsund besöker du en gammal svensk stad. Och staden Putbus på Rügen grundades av svensken Wilhelm Malte.

Prora ‒ den fula kontrastpunkten

Prora står i stark kontrast mot all det vackra som finns på Rügen. Det är nämligen en 4,5 kilometerlång förfallen betongbyggnad som byggdes under Tredje Rikets tid och som ursprungligen var tänkt som semesterställe för arbetare. I detta syfte togs Prora aldrig i Prorabruk, då krigsutbrottet satte stopp för planerna. Byggnaden är den längsta i världen (och kanske också den fulaste). I en mindre del av den finns ett museum som beskriver Proras historia i Tredje Riket, under DDR-tiden och fram till våra dagar. Prora är kulturminnesmärkt och min förhoppning om att åtminstone stora delar av den sprängs är nog ytterst orealistisk med tanke på det historiemedvetna Tyskland. Byggnaden ligger längs med strandkanten. Ett sprängt Prora skulle kunna ge plats för annat: eller vad är fel med en ännu bredare strand eller en nyplanterad skog?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.